Men hur gör man när man fastar?
Den frågan har jag fått flera gånger nu sedan mitt inlägg "Fem fantastiska skäl att fasta". Jag har fastat sedan jag slutade amma i höstas så jag är inge superexpert än, men jag ska nu dela med mig om hur jag gör.
Jag fastar två gånger i veckan och då dricker jag bara vatten, kaffe, te och sockerfri buljong under ett dygn. Det jag gör kallas för intermittent eller periodisk fasta och är alltså inte 5:2. Under 5:2 äter man ca 500kcal under fastedygnet. Det finns tre anledningar till att jag valt att inte äta alls:
- Mycket effektiv vila för organen, kärlen och cellerna att avstå helt
- Jag orkar inte räkna kalorier.
- Jag upplever att det försvårar att äta litegrann. För min del känns det som att ha en godisskål som kostirrar på mig under ett dygn och att då bara få lov att ta en godisbit... Fruktansvärt distraherande och en rejäl pina! Så för min del passar det bättre att släppa sargen och komma in i matchen. Jag kapitulerar direkt och släpper tanken på mat helt och hållet.
All in! Min melodi
Blir du inte hungrig?
Visst blir jag hungrig studtals men då dricker jag vatten eller te och flyttar fokus och vips är det borta! En eller två gånger (frukost och kanske på kvällen om jag vill) på fastedygnet dricker jag en mugg buljong för att få i mig tillräckligt med salt och således slippa risk för huvudvärk. Det är saltbalansen, alltså vätskebrist och inte brist på mat som gör att man mår dåligt när man är hungrig. Kroppen är genialisk och efter några gånger har den verkligen fattat galoppen och det blir lättare och lättare.
"Jag kan inte fasta, mår skitdåligt när jag inte äter.."
Den kommentaren är ofta den första jag får höra när någon får reda på att jag fastar och det förstår jag. Jag är också nämligen en av de som blir outhärdlig att ha att göra med när jag blir för hungrig (eller törstig, är det ju egentligen har vi ju lärt oss från stycket ovan). Orkar inte ens med mig själv. Jag blir irriterad, lättprovocerad och får huvudvärken from hell! Jag blir en förbannad mamma med kort stubin och en jävlig fru. Har jag missat att äta (dricka..!) gör jag mitt bästa för att provocera min man med dryga kommenatarer, för när han väl tappar det så har jag lyckats och då får jag någon att skrika av mig på! Efteråt är jag så hungrig (eller ja, ni vet, törstig) att jag blir tyst och sätter mig med huvudet i händerna och gungar lite lätt psykotiskt. Oerhört produktivt och givande för äktenskapet* MEN så blir ju inte fallet när jag fastar eftersom jag då är noga med att få i mig vätska. Vätska är A och O! Saltbalansen i kroppen! Glöm aldrig det! :)
Så summa summarum; kan jag fasta så kan du!
Hungrig och törstig fru som blir vansinnig!
* Under hunger har varken make eller barn kommit till skada. Eftersom David är som en gås rinner mina raseriutbrott av och han minns inte ens vad jag gastat om efteråt..
Konkret hur jag gör:
Jag brukar vara fastande 24h, middag-middag måndag till tisdag och efter frukost på torsdagen till lunch fredag. Så andra dygnet på veckan blir det ibland 36h. Det beror på formen. Jag vill flagga för att jag avstår att fasta om jag är förkyld eller har märkbar sömnbrist (är ju mamma till tre små så jag lider väl av konstant sömnbrist, men nog är det skillnad på vanlig sömnbrist och lite mer sömnbrist..)
Hoppas nu att ni som undrat fått svar på era frågor!
/Fru Skilbergskan
skriven
Hej. Lite nyfiken på vad du säger till barnen de dagar du fastar? Jag skulle tycka att skulle kännas lite konstigt att sitta där med ett glas vatten när resten äter middag, vad sänder man ut för signaler till barnen då? Jag skulle gärna fasta men vet inte riktigt hur jag ska göra det på ett bra sätt inför barnen. Jättebra blogg 😊 mvh Linda